katastrofalt  fet. fruktansvärt svag. 

hade inte jag bestämt mig? skulle inte jag lyckas den här gången? 

fyfan. började med att jag inte klarade av att dricka nutrilette igår, så sjukt äckligt ju. mår illa så lätt, höll på kräkas. åt 2 crispin' light istället. 

skolunchen var kontrollerad. middagen: sushi. hade kunnat varit värre. efter middagen: 200 g choklad och en påse lakrits till idol. helvete.

 idag då: vaknade halv 7. ville inte gå till skolan, någon sorts lekdag. har legat i sängen sedan dess, tittat på tv och ätit resterna från gårdagens godisskörd. HELVETEEEEE. 

kommer alltså må som ett svin resten av dagen. som en socker-baksmälla i tristaste ensamheten. 

borde rycka upp mig. 

många av mina favoritbloggare har kommit att bli mina främsta förebilder. 

det är så enkelt att ta del av deras åsikter, deras tankar, våra likheter, det jag beundrar. 

när förebilder krossas däremot, då krossas också en bit av mitt hjärta. lika lätt att ta del av det bra, lite lätt är det att inte hålla med. att förvånas och bli lite ledsen. 

har alltid mer eller mindre använt bloggar som en undanflykt från mitt egna liv. för att inte känna mig ensam, för att veta att det finns fler som mig.

hjärtat som krossas när det visar sig att dom inte förtjänar att höjas på piedestal av mig.

finns det bara jag trots allt?  

efter en evighet (4 timmar...) på tåget är jag tillbaka i stockholm. 

känner mig... oinspirerad. ledsen. ensam på ett dåligt vis. 

om det finns någon stockholmsbo som läser och vill ta mig under sina vingar, hör av dig. 

på fredag har vi idrottsdag i skolan och jag som har varit så förkyld kommer inte vara med. istället ska jag pallra mig iväg och leta efter ett bra gym här i närheten, det ligger ett friskis&svettis en bit bort enligt google maps, hur jag ska lyckas hitta dit är dessvärre ett mysterium. 

imorgon börjar jag dricka nutrilette, peppad! synd att det är hemskt äckligt bara... 

fast vill man vara fin, då får man lida pin har jag hört och aldrig riktigt förstått. vill man vara fin får man fan kämpa, antar jag. 

:*

idag åker jag tillbaka till stockholm. till skolan, pulsen, ensamheten, gemenskapen. både skönt och lite jobbigt. 

har hunnit med en halvtimmas promenad nu på morgonen. och tre stycken kakor. fan. 

imorgon börjar jag i alla fall med nutrilette. 

ungefär såhär tänkte jag mig det:
frukost: 1 påse, 111 kcal

lunch: skolmaten. inga kolhydratet/sås, mycket grönsaker+vatten, 200 kcal

mellis: 1 äpple, 70 kcal

middag: 1 påse, 111 kcal

= ~500 kcal.

eller? borde bli det om jag äter 200 kcal till lunch i alla fall, fast det kanske är för snällt räknat. 

puss. 

vet att jag redan skrivit fem inlägg idag. ibland kan inte sånt hjälpas. jag får väl verka och vara tjatig och livlös, men när lusten att skriva knackar på måste man släppa in den för att få ur sig orden. 

finns så mycket jag vill göra och köpa. får månadspeng och lön om ungefär en vecka, får inte kasta bort alla pengar på en gång. 

saker jag får göra/köpa när jag gått ner x antal kg: 

3 kg: köpa knästrumpor från indiska 

5 kg: klippa lugg och färga håret

8 kg: köpa vinterkappa från cheap monday

10 kg: köpa tredje säsongen av gossip girl 

(saker jag ska göra när jag kommer tillbaka till stockholm:

- städa mitt rum: dammsuga, bädda rent i sängen osv. 

- packa upp ordentligt: få till en grundordning när det gäller böcker, filmer, prylar. tömma hyllorna på sådant jag inte vill ha framme. göra rummet till mitt. 

- lära känna staden: hitta gator jag inte gått förut, gå vilse, komma ut ur huset.)

har varit ute och promenerat i över en timma. inte powerwalkat, bara gått. mår bra av det. kan inte ens förmå mig att klaga på mina tjocka armar på bilden, dom ska ju bort!

men. såhär ser jag ut i alla fall. blött hår som är någonstans på väg bort från kopparrött men som inte kom fram till det blonda igen (kan inte bestämma mig hur jag vill ha det!), naglar som ser porr-röda ut på bilden, ett picknickfestivalen-band på handleden för att jag inte ska glömma bort den dagen, tajt träningströja för att komma ihåg att valkarna ska bort.

fan vad söt jag är.  

gillar inte att ha en tom blogg. vill känna mig hemma, jag trivs där det är mycket text och bevis på liv. 

känner jag mig själv rätt kommer jag blogga väldigt intensivt första dagarna. för att vänja mig, göra mig hemmastadd. vill inte att tomheten ska skrämma iväg mig och få mig att strunta i målet. 

just nu är jag hemma hos mamma och pappa och sjukar mig. jag bor nämligen ensam i en annan stad numera, pluggar i stockholm sen en månad tillbaka. imorn åker jag dit igen. 

eftersom ingen har koll på vad jag äter är det enkelt att äta det jag vill. fast just därför har det ju blivit mycket onyttigheter, får se till att ersätta det med äpplen, cola light och nutrilettepåsar.

för ja, jag ska börja dricka nutrilette för att få en kick-start och få känna ruset och motivationen av lägre siffror. har snott några från min pappa till  börja med, är lite fundersam över om jag får köpa egna. är det åldergräns på nutrilette eller får en 17-åring köpa det? 

äsch. 

jag har försökt gå ner i vikt många gånger. första gången jag bantade gick jag i sexan, idag går jag andra året på gymnasiet. 

vissa gånger har jag lyckats tappa flera kilon och känt mig ganska nöjd med min kropp. dom gångerna har jag dessvärre aldrig lyckats hålla mig kvar där. 

har haft flera  anonyma bloggar med min vikt i fokus. alla raderades bara efter någon månad, i mitt huvud finns dom dock kvar som bevis på mina alla misslyckade försök. 

den här gången är inte en sådan gång. 

den här gången är jag bestämd och ska lyckas. 

på denna nya plattform ska min blogg och mitt liv bli bra. jag kommer blanda texter om vikt med texter om känslor och om mig. anonymiteten kommer inte vara densamma som förut, bilder på mig kommer finnas (kanske inte på mitt ansikte, men på min kropp). 

för vet ni vad? 
det är alltid för tidigt att ge upp.